onsdag 2 april 2014

Varför Reinfeld inte vill att vi röstar i Europavalet



I Europavalet 2009 ökade valdeltagandet till 45.53 % från 37.85 år 2004. Ingen imponerande siffra men ändå en klar ökning. Den senaste opinionsundersökningen inför årets val antyder ett möjligt valdeltagande på ca 50%. Detta skulle också vara regeringens mål enligt  Europaminister Birgitta Ohlsson och hennes talesperson.

Ett sådant valdeltagande (fast naturligtvis inte tillfredsställande) skulle ändå vara ett framsteg. Men märkligt nog desavouerar statsministern   sin Europaminister. Han menar att det är mycket viktigare att rösta i val av regering, landsting och kommunfullmäktige. Det är dessa institutioner som påverkar vanliga människors livsvillkor genom beskattning, pensioner och annat. Bra mycket viktigare än "20 platser i Europaparlamentet." Redan 2009 sade statsministern i en intervju att svenskarna var rationella och insåg att EU-valet inte  hade avgörande betydelse för deras dagliga liv och leverne.

Vilka motiv kan ligga bakom denna egendomliga attityd, speciellt i 2014 års val när Parlamentet fått  en viktig maktställning och kan fungera som en demokratiskt vald motpol till Rådets nationalistiska huggsexa? En anledning är givetvis att ett högt valdeltagande är till nackdel för de största partierna, både för Moderater och Socialdemokrater.  2009 var det huvudsakligen Piratpartiet som drog nytta av detta . 2014 kommer med stor sannolikhet Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna att öka på de stora partiernas bekostnad. Möjligen också Miljöpartiet även om det är mera osäkert. Alltså är det viktigt för moderater (och naturligtvis även för socialdemokrater) att valdeltagandet bromsas upp.

En annan faktor är att efter besvärliga förhandlingar i Europanämnden för att komma fram till en enhetlig svensk hållning i ministerrådet väljer de folkvalda parlamentarikerna ibland att att rösta som sina politiska parlamentsgrupperingar i stället. Dessa grupper har inte alltid svurit trohet till "den svenska modellen" och då blir regeringen sur. Detta "ansvarslösa" beteende gäller oftast ledamöter från oppositionen men ibland även från regeringspartierna. Statsminister och Finansminister har kallat dem "förvirrade" och illojala. Detta om personer som faktiskt är valda av folket i motsats till regeringens medlemmar.

Nästa Parlament kommer med stor sannolikhet att direkt välja Kommissionens president som alltså ffg skulle bli folkvald, låt vara indirekt. Parlamentet har f.ö. redan visat sina klor bla. i budgetfrågor och i samband med frihandelsförhandlingarna med USA.

Vad ligger alltså bakom de moderata toppolitikernas märkliga attityd?  Vi vet exempelvis att en eventuell avreglering och privatisering av vattenförsörjningen nu är viktig fråga på dagordningen. Mer än 1.5 miljoner EU-medborgare från mer än 7 medlemsländer har krävt ett stopp för detta. Trots denna massiva opinion framhärdar Kommissionen att det är upp till varje enskilt land att bestämma hur man vill ha det.  I Parlamentet är stämningen en annan:  opinionen mot privatiseringar av vattenförsörjningen är stark.  Eftersom privatisering av offentlig verksamhet och tjänster är regerings kanske viktigaste hjärtefråga vill man naturligtvis undvika att Parlamentet får inflytande.  Förr Sveriges del är risken att privatiseringsmotståndarna får ökad vikt.

Detta undviks enklast om valdeltagandet blir lågt. Det är därför Reinfeldt säger till oss: "Kära medborgare, det här är inget viktigt, det är inget som berör er egentligen."

Det här är ett mycket obehagligt scenario. De stora partierna, moderater och socialdemokrater, borde ha haft en strategi för att visa väljarna hur viktigt EU-parlamentet är för dem. I en färsk undersökning visar det sig att det tillfrågade gissade att EU hade inflytande på kanske 20 % av de ärenden som behandlades i kommunfullmäktige. Den korrekta andelen ligger på ungefär 60 % ! Man borde också haft en klar strategi för samarbete med meningsfränder i andra länder för att främja sina frågor.

Men det är för sent nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar